dalavision finns hos:

Gnestaborna har varit flitigast på att göra räddningsinsatser för bin, tätt följda av Skinnskatteberg och Norrtälje. Det slås fast i Naturskyddsföreningens rankning av Sveriges 290 kommuner. Samtidigt visar en ny Novus-undersökning att människors kunskaper om binas situation har ökat och att många fler än tidigare gör insatser för bina.

Sedan Naturskyddsföreningens satsning ”Operation: Rädda bina” drog i gång i våras har det gjorts räddningsinsatser för bin och andra vilda pollinatörer som aldrig förr. En tredjedel av våra vilda biarter är på väg att försvinna. Det har fått tusentals bivänner runt om i landet att rycka ut för att hjälpa bin med mat och bostäder.

Nu har över 10 000 räddningsinsatser genomförts för bina. Det har satts upp 4721 vildbihotell, ordnats 2653 blommande ängar och 2886 bivänliga planteringar – hittills.

– Det finns ett otroligt engagemang runt om i landet efter alla larm om insektsdöd och artutrotning. Många vill bidra till att vända den utvecklingen, säger Karin Lexén, Naturskyddsföreningens generalsekreterare.

Gnesta kniper förstaplaceringen av kommunerna. Där har 59 räddningsinsatser gjorts, vilket är bäst i förhållande till kommunens folkmängd.

Topplaceringarna:
1. Gnesta
2. Skinnskatteberg
3. Norrtälje
4. Ydre
5. Knivsta

Topplaceringarna bland länen: 1. Gotland 2. Södermanland 3. Uppsala 4. Dalarna
5. Kalmar.


Novus har gjort två undersökningar på uppdrag av Naturskyddsföreningen för att mäta svenska folkets kunskaper och insatser för bina. De visar att sedan Naturskyddsföreningens satsning ”Operation: Rädda bina” drog igång har kunskapen ökat om att bin och andra pollinatörer är hotade. I april kände 86 procent till att bina var hotade. I augusti hade den siffran stigit till 91 procent. Många fler känner också till hur de kan hjälpa vilda bin.

Att göra om en bit av gräsmattan till äng är den åtgärd som ökat mest i kännedom sedan inledningen av ”Operation: Rädda bina”. I april var det 8 procent som svarade att de gjort om en bit av gräsmattan till äng för binas skull. I augusti hade den siffran stigit till 17 procent – alltså mer än en fördubbling.

– Nu är det dags att även fler kommuner tar sitt ansvar och gör insatser för bina, genom att till exempel stödja ekologiskt jordbruk, sätta stopp för bekämpningsmedel och omvandla delar av kommunens hårdklippta gräsmattor till blommande marker, säger Karin Lexén.

https://www.naturskyddsforeningen.se/raddabina/

Skrivet den 2019-09-05

© 2010-2024 Dalavision AB. Vi reserverar oss för eventuella informationsfel. Hemsidan är gjord av Mikael Danielson.